Ja, ska det bli några fullfjädrade schlagernördar av kidsen, så måste de ju präglas tidigt. När schlagercirkusen börjar i februari (?) nästa år ska vi introducera schlagermys med åtminstone stora killen. Som mjukstart har vi sparat en inspelning av årets final, och den satt E och kollade på medan X satt i mitt knä medan jag kämpade med att få min Revvo-fjäril att stansa ordentligt.
När låten med Amy Diamond började slingrade sig ner ur mitt knä, hojtande “Peppe! Peppe!”. (Alltså “Baby, baby” som Amy sjunger.) Jag kan inte låta bli att tycka att det var rätt gulligt. Killen är TVÅ år! *s* Hehe!
För övrigt kan jag meddela att fjärilskräken driver mig till vansinne – jag tror det går 3 kasserade på varje användbar. Undrar om det är bara för att jag kör i buggen, eller om den skulle vara lika kass i en Revva… Jag har dessutom haft två olika dies att testa med, både den jag lånat av Suss och den som jag själv köpt, men det är hugget som stucket. Vilket väl talar för att det är buggen som inte fixar de fina detaljerna riktigt. Det är ju att få ut de små hålen i mönsterfjärilen som är hopplöst. Morr! Jag tror att jag på en timme, under idogt muttrande och småsvärande, lyckats prestera tre fjärilar som ser vettiga ut. En grön, en röd och en blå.
Nu ska jag dra igång kaffekvarnen och få i mig en välförtjänt, välgjord och välgörande (?) caffe latte. Mmm.
17 augusti 2008 kl 8:58 e m |
När jag lånade din fjäril shimmade jag den med ett Bazzillpapper när jag körde den i min bugg och då blev det bra.
17 augusti 2008 kl 9:35 e m |
Yeps, det är så jag har fått göra också nu. Har skurit ut en fin liten 4×4-bazzill och lagt med bland revvo-diesen. Den får vara där helt enkelt – har ju flera dies som är sådär dumma, och givetvis är det alla favoriterna (de snurkliga och “flamesen”!) som trilskas… Enkla former, som man egentligen skulle kunna skära ut själv, de funkar alltid! Morr…!