Om piratfasoner på gott och ont

Det här klurar jag lite på. Jag har själv egentligen inte åsikt om fildelningen – jag gör det inte själv, dels för att jag inte vet hur man gör, dels för att den musik jag köper har jag gott råd att betala för. Plus att jag väl i allmänhet tycker att det är nåt man bara gör – man betalar för det man konsumerar. There’s no such thing as free lunches. Men jag har inga starka åsikter i frågan – troligen just för att jag inte är involverad i vare sig ena eller andra sidan.

Timbuktus uttalande är intressant för att den relaterar till en grej jag hörde igår. Lisa Johnson (igen) berättade om två exempel på hur man handskats med målgrupper som med sin ”fria företagsamhet” på ett eller annat sätt inkräktar på ett varumärke. Det första var produktionsbolaget bakom Harry Potter-filmerna, som upptäckte fenomenet ”fan-fiction” (att man tar sina favoritkaraktärer ur böcker/filmer och skriver sina egna berättelser om dem). Hands off our brand, röt produktionsbolaget, och hotade föräldrarna med stämning. Nu har väl HP inte drabbats sådär vansinnigt hårt, försäljningsmässigt, av att behandla sina mest passionerade kunder som kriminella, men ändå. I en värld där vem som helst kan sprida ett budskap på nätet blir sånt där viktigt. Det finns inga små, oviktiga människor längre, inga man kan sparka neråt mot och komma undan med det.

När George Lucas skulle börja göra de sista 3 filmerna i StarWars-serien, upptäckte han att det fanns något liknande – fast i filmform. Folk gjorde film med ”hans” karaktärer – både med seriösa anspråk och humor-varianter (jag gissar att Eddie Izzards tolkning av Darth Vader in the Death Star-canteen relaterar hit, fast den är väl ”officiellt producerad”, inte underground. Det är bara det enda exempel jag kan komma på just nu… *rodnar*). Så – skickade han juristerna på dessa odågor? Nej. Han drog igång ett stort program där de här underground-producenterna fick tillgång till utrustning, studios – the works. För att hjälpa dem att göra bättre film. ”If you can’t join them, make them better”. Jag misstänker att George Lucas också tänkte ”legacy” lite diskret någonstans i bakhuvudet. Kreativa människor ska man släppa fram, för man vet aldrig vart deras idéer kan bära – men de leder oftast mer framåt än principen ”same procedure as every year”.

Personligen gillar jag inte vare sig Harry Potter eller Star Wars nåt vidare, men jag vet vilken av dessa historier som får mitt kreativa hjärta att bulta lite hårdare, och jag vet vilket varumärke som just fick en guldstjärna i min himmel.

Min tanke är att det är lite likadant med artisterna-och-fildelarna-kriget, och efterlyser de kreativa uppslagen, samverkan och nytänkande. Eller – kreativiteten finns ju där redan, men låt säga modet att från ”branschens” sida släppa den fri, följa efter den och se vart den leder – kanske rent av lära sig något på kuppen?

Jag hamnade också på den här sidan idag, och blev tvungen att smaka på uttrycket ”digital invandrare” en stund. Det ligger inte alldeles bekvämt i munnen måste jag erkänna, men jag förstår hur de menar. Det handlar om alla oss som inte vuxit upp med datorer, internet och mobila tjänster överallt omkring oss, som ser hinder som inte nödvändigtvis måste finnas där – därför att de finns i våra invanda sätt att tänka och relatera till saker och ting.

Jag hör definitivt till invandrargenerationen i det avseendet, även om jag är nyfiken och försöker lära mig så mycket jag kan nu sedan revolutionen ändå är här. Men det slår mig att de artister som nämns i aftonbladet som positiva till lagförslaget – de är också delar av den generationen. Mer än jag rent av – åtminstone åldersmässigt. Jag vet inte om Timbuktu hamnar under 25-strecket som Fojo har som gräns i sin kurs, men han TÄNKER yngre – hur ska vi få folk att VILJA betala? – istället för spikklubba och hårdhandskar.

Hm. Jag vill som sagt inte lägga mig i sakfrågan – jag är inte intressent på vare sig den ena sidan eller den andra. Men resonemangen fascinerar mig lite – och de passar in i saker jag hör och ser och läser just nu. Jag såg också ett filmat föredrag häromdagen, som handlade om att internet inte är mer än 5000 dagar gammalt, och har på den korta tiden utvecklats till något som ”alla” för 5000 dagar sen trodde var helt omöjligt – men idag är det realitet.

Så vad ska hända de närmaste 5000 dagarna? Något som vi idag tror är helt omöjligt, kanske…?

Annonser

One Response to Om piratfasoner på gott och ont

  1. BaraJag skriver:

    Klok kvinna med kloka tankar, som vanligt 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: