Dagens ord: Analogsnobbism

Jamen – är det inte lite så? Att det finns en slags protektionistisk snobbism kring hela ”IRL vs webb-2.0”-fenomenet?

Jag läste i tidningen Språk på vägen hem idag, och slogs av hur überakademiskt skriven den var – inte en artikel hittade jag som kändes inspirativ och fritänkande. Den påminde mig om en kategorisering av språknörderi som jag själv gjorde i förra veckan: att vara en polisiär kontra anarkistisk språknörd. Ni kan ju gissa vilken falang jag placerar mig själv i… även om jag råkar ha en t-shirt som påstår motsatsen. Jag har dock aldrig vågat ha den på mig i offentliga sammanhang (än)…

I vanlig ordning sällar jag mig till bråkstakarnas lag. Den sida som förvisso åtminstone vagt känner till reglerna – men vägrar spela efter dem. När jag skrev om Ordens Magi-konferensen i vintras (ha, som om vintereländet skulle vara över…), fick jag åtminstone en sur kommentar som gjorde gällande att det minsann inte finns något som heter ”kommunikationskompetens”. Jag har ingen aning om huruvida kommunikationskompetens finns med i SAOL eller inte – jag erkänner ärligt (men inte alls med stolthet, det har bara inte blivit så) att jag inte äger någon SAOL. Jag tror att det står en dammig en i min bokhylla på jobbet…

För mig handlar språk om att förmedla. Ingenting. Jag har en devis uppsatt vid mitt skrivbord på jobbet – ”Språk är ett verktyg, inte ett smycke”. Ett verktyg som man kan göra vackra saker MED, men verktyget i sig är viktigt för sin funktion, inte för sin form.

Så jag hade svårt att identifiera mig som läsare av tidningen Språk. Inte blev det bättre heller, när jag läste en artikel om satsradning – ett språkfel jag ofta beskylldes för i skolan, men aldrig fick klart för mig a) vad det var och b) vad som var så hemskt med det.

Både a) och b) klargjordes i artikeln, men det som störde mig var att författaren (Olle Josephson, docent i nordiska språk vid Stockholms universitet) principiellt avfärdade alla former av webbtexter, för att koncentrera sig på sådana som ”anses fint och korrekt” (anses av vem? Och hur definieras ”fint”?) – och listar 2 klassiska och 2 samtida författare, 3 texter ur DN, 1 femteklassares uppsatstext SAMT en statlig utredningstext (…”fint”?!).

Säg mig – ÄR jag den enda som tycker att det vore spännande att se hur en välskriven webbtext förhåller sig i sammanhanget, i synnerhet när man nämner (också här utan vidare källhänvisning, vad är det med dagens akademiker?!) att ”det talas* ofta stilarterna utjämnas, att vi skulle möta samma skriftspråk överallt” – och anser att detta vederläggs av artikelns analys. På Ordens Magi var just det samtalämnet uppe just i ett webbperspektiv, och där var slutsatsen att den sociala webben, då avsändare och mottagare alltmer närmar sig varandra och texten får formen av ett samtal, faktiskt gör att skillnaderna mellan skriftspråk och talspråk utjämnas.

Men tidningen Språk anser inte att webbspråk är ”fint” nog att ens undersöka – utan väljer hellre klassisk litteratur (Strindberg och Lagerlöf) som möjligen ger en historisk referenspunkt, men inte säger mycket om språkets utveckling här och nu. Här och nu är webben ett faktum. Vad är det att värja sig mot, rynka på näsan och vända ryggen åt? Säger inte det mer om ryggvändarna än om webben och oss andra? Att man inte ens ids ta reda på vad en webben har att erbjuda i form av god språkbehanding (och hellre väljer en ”välskriven” myndighetsutredning istället!), utan rakt av generaliserar webben som en djungel av skräptext.

För mig är det ogrundand snobbism. Analogsnobbism.

Annonser

11 Responses to Dagens ord: Analogsnobbism

  1. NB skriver:

    Är det inte det vanliga problemet?

    Du vet vad du har och känner dig trygg i detta, allt nytt innebär en förändring och en känsla av otrygghet.
    En naturlig reaktion är då att avfärda det nya som skräp och ofint.
    En klassisk referens är ju förhållandet till musik: ”Det spelades bättre musik förr, nu hör man ju bara dunka-dunka och sådana där rapare”.
    Troligtvis är medelåldern på tidningen Språk relativt hög men med tiden och med den naturliga omsättningen på individer kommer även denna tidning att ändra åsikt.

  2. Jenny skriver:

    Jag förstår hur du menar, och visst du har säkert rätt. Men hur mycket har hunnit hända i omvärlden innan tiden hinner ikapp en redaktion som redan ligger så långt efter? Eller rättare sagt – hinner de någonsin ikapp? Min erfarenhet är att kultur återreproducerar sig själv, och förändring är sällsynt i miljöer där man ängsligt blickar bakåt.

  3. Per Stromsjo skriver:

    Det är alltid vanskligt att generalisera. En text blir givetvis inte vare sig bättre eller sämre av att den distribueras via webben. Däremot tror jag nog att texter i genomsnitt är sämre på webben (hur man nu mäter det), eftersom de i många fall publicerats utan de kvalitativa filter som de flesta redaktioner håller sig med. Förmågan till ordbehandling varierar kraftigt över befolkningen. Andelen junk är högre på webben men där finns också mängder av pärlor för den som ids navigera.

  4. Jenny skriver:

    Jo. Självklart. Men dels var det nog generaliseringen överhuvudtaget jag blev irriterad på – dels utgör webbmediet i sig en lite speciell förutsättning. Jag är nyfiken på hur en text medvetet skriven för webben förhåller sig i jämförelse med de andra typerna av text.

    (Sen är naturligtvis inte all text skriven för webben att betrakta som ”webbtexter”, jag webbanpassar mina texter på jobbet, men privat skriver jag som det faller sig – och det faller sig vanligtvis rätt olämpligt för webbpublicering, egentligen…! *ähum*)

  5. Per Stromsjo skriver:

    Generaliseringar är svårt. Vi gör så’na hela tiden, allihop, eftersom det förenklar tillvaron till en nivå där den nästan blir begriplig.

    Rynka-på-näsan åt det nya är en vanlig åkomma men du har säkert rätt i att man med sin attityd kan välja hurpass ofta man vill hamna i det diket. Fast det där går över. Se bara hur varje tidning med självaktning idag omfamnar ”nya medier”. På dn.se bloggar de friskt själva och länkar generöst till andra. Exempelvis.

  6. Jenny skriver:

    Sant. Jag generaliserar (medvetet) massor, hela tiden. Annars skulle man bli galen – information overload, som det heter. Fast jag tycker nog ändå att utesluta hela webben, för att det inte är fint nog, är att ta i…

    Du och NB verkar vara tålmodiga typer, ni får bilda klubb. Jag lär inte kvalificera mig… 🙂

  7. Jenny skriver:

    Förresten generaliserar jag säkert en del omedvetet också, när jag tänker efter…

  8. Per Stromsjo skriver:

    Jag tycker att vi fick ihop en imponerande liten tråd i ämnet, med tanke på att vi strängt taget förefaller vara tämligen överens… 😉

    Nu ska jag återgå till astronomin en stund igen.

  9. ylva skriver:

    jag försökte skriva en kommentar tidigare idag, men den var nog aldrig ämnad att vara för jag blev avbruten hela tiden och nu har ni skött diskussionen så bra själva ;). ville bara säga att det är tråkigt att en del fortfarande är så negativt inställda till vad webben har att erbjuda för et finns ju en hel del både bra och vackra saker här (eller där). samtidigt kan jag förstå dem lite. vi är ju vana och vet var vi kan hitta det välskrivna. för en ovan måste det vara svårt, för det är ju inte nödvändigtvis det välskrivna, tänkvärda, vackra och smarta som kommer upp vid en sökning och inte heller det som är det mesta populära. jag vet inte heller hur vetenskapligt skiven artikeln var, men det är ju lättare att klumpa ihop (och ananlysera och jämföra) de exemplen du tog upp för alla (femman, författarna, de statliga utredarna och seriösa journalisterna) hade väl i allafall intentionen att det skulle bli välskrivet (även om det kanske inte alltid lyckas ;)och tyda på riktig språkbehandling. mera ”officiellt” om du förstår vad jag menar (kan inte hitta det rätta uttrycket just nu…)det är svårare att hitta en liknande sak på webben. det är ju en djungel… även om den inte är full av skräp :). och jag skulle absolut gärna se en webbtext i sammanhanget. jag tror bara att det kräver mycket mer av den som bestämmer sig för att genomföra det.

    fast egentligen ville jag bara säga att jag tycker att det var jätteroligt att du bestämde dig för att lägga upp den där teckningen! det har jag väntat på sedan förra sommaren *lol* när du talade om att du hade gått kurs en gång i tiden :). och jag tycker att den är jättefin. vacker till och med. hoppas att det finns flera sådana i din art-journal sedan. och så tycker jag förstås att du ska göra en stämpel av det. eller av en gren iallafall… blir kanske ett jätteprojekt annars.

    kram kram,

  10. Ellinor skriver:

    Jag radar också satser, en efter en efter en… (och jodå, det fick jag också påpekat för mig i skolan. Så jag kan låta bli, om jag måste). Min far är snarare motsatsen. Han använder aldrig bisatser när han skriver. Det tenderar bli minst lika svårläst som satsradandet.

  11. Patrik Hadenius skriver:

    Hittade lite sent till den här bloggen när jag sökte efter en annan sak på nätet. Därav denna sena kommentar. Jag ska inte försvara den überakademiska stilen (för den försöker vi verkligen inte hålla, men visst händer det att vi trillar dit, tack för att du gör oss uppmärksamma på det!).

    Hursomhelst tolkar jag Olle Josephson annorlunda än du. Han väljer bort bloggspråket för att stilen på bloggar är så varierad. Det finns så många bloggar och de har så olika stil. Det är inte för att han inte är intresserad. Jag råkar ha läst hans nästa krönika och där kollar han tre olika bloggar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: