Viva la revolution!

Idag har det varit mycket sociala medier, i tanke och handling. Mest tanke, faktiskt. Jag började skriva på någon slags ”förstudie” om sociala medier på jobbet, med avstamp i vad det är och med sikte på hur man kan använda det.

(Fast jag vet inte hur mycket förstudie det blir. Det känns mer som ett revolutionärt manifest, något att stencilera upp på en skraltig maskin i någons källare och sprida som propagandaflygblad… Jag känner mig helt enkelt för entusiastisk och ivrig inför det som håller på att växa fram – som ett litet barn på väg till Skansen, rädd att missa Djurgårdsfärjan…! Det är knepigt att hålla sig till den strikta förstudie-strukturen i det läget, kan jag meddela!)

Nåja – det är ett roligt arbete, och det är ett arbete som behöver göras. Revolutionen kommer inte imorgon eller nästa dag, den är här och nu. Och även om många skeptiker dömer ut både twitter och facebook som ”flugor” lika dödsdömda som Second Life för något år sedan, så kommer ingenting någonsin att bli som det en gång var.

En del av mig kan inte låta bli att fascineras av hur varje förändring i människans historia genererar exakt samma motreaktioner. Man försöker förbjuda, bestraffa och kontrollera tingen tillbaks till den kända ordningen, trots att det är som att försöka stoppa ett vattenfall med bara händerna. Och NÄR, i hela världshistorien, har någonting någonsin blivit som det en gång var? Det går inte till så!

En annan fascinerande tendens är hur man fastnar i teknikaliteter. @mariaatomaca skrev på Twitter:

Social media marketing is not about adding share buttons. It’ about engaging with the customer.

Och varför är det så svårt att greppa egentligen? Att det är tvåvägskommunikationen det handlar om. Den som vi redan tjatat om på varenda kommunikationsutbildning i mannaminne, men aldrig riktigt lyckats genomföra i praktiken, helt enkelt för att de praktiska verktygen har saknats. Nu har vi verktygen – men det är inte verktygen som gör magin. Det är kommunikationen. Nu när den blir kommunikation på riktigt, en dialog och ett ständigt pågående samtal. Människor emellan, och mellan företag/organisationer/offentliga verksamheter och deras kunder/intressenter. Det är inte verktygen som är spännande egentligen – men det man kan göra med dem…!

För mig är sociala media spännande av just det skälet – att nu kan vi jobba med det vi alltid sagt oss vilja jobba med. Tvåvägskommunikation i motsats till masskommunikation.

Linda citerar ett TED-föredrag jag inte hunnit lyssna på, men jag norpar helt fräckt hennes citat, för det rimmar väl med detta. Clay Shirky:

Så här såg 1900-talets medielandskap ut:
Media som är bra för att skapa konversation är inte bra på att skapa grupper. Media som är bra på att skapa grupper är inte bra på att skapa konversation. Om du pratar med någon i “den här världen”, så talar du med en person. Om du vill vända dig till en grupp, så får du skicka samma budskap till hela gruppen via ett massmedium, sänt eller tryckt.

Face-to-face eller masskommunikation. Inga mellanlägen, och inga alternativ. Internet, den envisa lilla flugan, gav oss de möjligheter som behövs för att konversera gruppvis.  Och det är DET som är det verkligt spännande!

Sen läser jag om det som kanske? troligen? förhoppningsvis? blir nästa steg i den sociala revolutionen. Google wave. En tjänst som väver samman mail och sociala nätverk och gör de nuvarande plattformarna, exempelvis Twitter och Facebook, överflödiga. Konversationen pågår oberoende av plattform, utan att behöva någon specifik internetplats att fästas vid.

Idag, om man säger sociala medier till någon slumpvis vald person, får man väldigt ofta fågelholkminen till svar. Som kommunikatör blir jag ständigt förbluffad över hur vanlig den responsen är bland kollegor, men det är den. Om man sedan förtydligar och säger ”ja, du vet – twitter och facebook och bloggar och sånt” – då lossnar polletten. Då vet de. Tänk vad Google Wave ska ställa till det för dem…! Ett ständigt pågående samtal – men det finns inte på någon särskild plats man kan göra mätningar på, inte i något särskilt rum man kan bevaka – utan överallt, samtidigt.

Nu börjar vi snacka ”There is no spoon”-visioner på allvar, och mitt ivriga hjärta bultar allt hårdare!

***

Och så, sist men inte minst, dök plötsligt en gläntad dörr upp – just via den här bloggen. Vart den leder – ja, det får jag upptäcka en annan dag, men det var en synnerligen trivsam ego-boost att avsluta dagen med!

Annonser

One Response to Viva la revolution!

  1. Charity skriver:

    Good way of explaining, and pleasant paragraph to take data regarding
    my presentation subject matter, which i am going to deliver in
    university.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: