Nu har de skitit i det blå skåpet!

…eller ”De två kronorna som knäckte åsnans rygg”.

En stor cappuccino på Espresso House, förvisso välgjord men inte bättre än att jag fortfarande anser att jag själv gör stans bästa, betingar nu ett värde av trettiosju svenska riksdaler. 37! Och ”betingar värde” och ”betingar värde” förresten – den kostar så mycket, vilket värde den betingar kan ju diskuteras.

Förvisso betalar jag konsekvent med Coffee Card, Espresso Houses förköpskort som ger 20% på ta-med-kaffe och 10% på fika-inne-köp. Det innebär att pappersbaljan med koffeinelixir som står framför mig på skrivbordet i själva verket ”bara” kostat trettio spänn – men ändå.

Idag blir det till att besöka John Wall på lunchen och inhandla någon slags termomugg med idiotsäkert lock.

Det tar mig 5 minuter att på hemmaplan sno ihop en cappuccino som slår Espresso Houses med hästlängder – och kostar en spottstyver. Kruxet är min förkärlek för att sova fågelholk på morronbussen (ja, på eftermiddagen också, men då har jag ju inget kaffe att hålla reda på), men det är där jag tänkte att det idiotsäkra locket ska komma in i bilden.

Nåväl. Nu ska jag ägna  energiboosten från de snordyra  dropparnas  åt att lägga in mitt CV i databasen på jobbet, så att jag kan köpa mig förhoppning om fortsatt inkomst att spendera på det dagliga kaffet – spottstyvrigt Norra-Utpost-kaffe såväl som ockerkostat Espresso-House-kaffe.

***

Angående alternativrubriken: För några veckor sen kostade kaffet 35 kronor, och då reagerade jag inte. Trettiosju, närmare fyrtio spänn*, där gick gränsen!

(Hm – varför slog det mig plötsligt att jag fyller trettiosju-närmare-fyrtio nästa gång… Dumma, dumma associationer. Är det månne för att Espresso House påminner mig om min annalkande dödlighet som jag blir på revolthumör? Icke gott att veta. Men trettiosju spänn för en kopp kaffe är oacceptabelt. NER MED KAFFEPRISET!)

Annonser

5 Responses to Nu har de skitit i det blå skåpet!

  1. BaraJag skriver:

    Seriöst, det ÄR sjukt mycket för en köpekaffe. Och jag vet ju vad din maskin kan prestera så en investering av mugg är smart. Appropos smart, har jag för mig att jag sett någon fiffig sådan på smartasaker.se, om du nu inte finer en på John Wall då.

  2. Börje Frylmark skriver:

    Det är tamigfan skamliga priser på kaffe – oavsett kvalisort – när man besöker en kaffeinrättning.

    Det finns ingenting som motiverar såna priser, hur välgjort och gott det än må vara. Jag går hellre in på närmaste bilbesiktningsstation och snor åt mig en automatjava. Äckligt som fan, men det känns som en skön protest och lite som en spottloska i ansiktet på de trendiga kaffehusen.

    🙂

  3. pärlbesatt skriver:

    Sjukt dyrt, och sällan värt det, mer än på Sosta och nåt annat ställe. Håller verkligen med. Nästan, men bara nästan, så man lika gärna kan köpa Donken-kaffe för mycket mindre. Men göra och ta med låter bra, lite rebelliskt så där. 🙂

  4. pärlbesatt skriver:

    Men gud, nu såg jag att Börje skrivit precis samma som jag, eller nästan, och jag hade inte läst det när jag skrev mitt. Great minds think alike, tydligen!

  5. Jenny skriver:

    Haha – jamen, det ÄR ju sjukt dyrt. Helgalet. Termomuggen kostade 80 spänn. Två cappuccinos – typ. Sinnesrubbat. Dessutom lär den hålla värmen i eeeeevigheter (fast det tror jag när jag ser det), så jag behöver inte ens dricka kaffet på bussen, utan kan göra det hemma, hälla i muggen och dricka på jobbet! Purrfect!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: