Så sitter man här…

En sen natt, redan måndag, om rätt ska vara rätt. Den har börjat bra – detta skrivs på PC-tröskverket, eftersom El Maco verkar ha purknat till och vägrar tala med internätet igen. Suck.

Och jag är pigg. Oförskämt pigg, som det ”heter”. (Don’t get me started om det där uttrycket, jag tycker att det är ett av den svenska kulturens språkliga bottennapp – av tusen skäl.) Opraktiskt pigg, under alla omständigheter. Om 5 timmar ringer väckarklockan, vare sig jag har sovit eller ej.

Det går trögt med journalerandet, bokkarvandet och det fria skapandet jag längtar så efter att ägna mig åt. Jag fick nämligen för mig att göra ett album – på 5 dagar blankt, eftersom den ömma mormodern har födelsedag till helgen. 12 sidor igår, 6 ikväll. Det blir inte mycket till scrapsidor, faktiskt – men albumet har svarta sidor och jag bara MÅSTE liva upp dem med en bit mönsterpapper på varje sida. Här och där slår jag till med fotomattor bakom fotona också. Men ingen text. Det är där man tappar tid, så att man aldrig blir klar.

Sen var jag på både Willys och Rusta idag, på jakt efter storpack mellanstora tändsticksaskar att göra en paketkalender av. Gott om tid, 1 december är ju över en vecka bort… Men tji fick jag – tändstickorna var slut överallt. Man undrar om hela världen drabbats av paketkalenderfnatt och om de Svenska sopbergen oförklarligt kommer att toppas av 4,7 ton (sisådär) obrända tändstickor inom kort.

Men jag fick alltså inte tag på några. Attans. Det ÄR ju nu inte så svårt att göra askar – men 48 stycken…? Ett alternativ är att göra av vanliga små tändsticksaskar (OM jag får tag på sådana – det fanns inte ens sådana på de butiker jag var på idag) och istället för presenter lägga i lappar med instruktioner, typ ”under mammas byrå” eller ”leta i ditt rum” och så gömma presenterna i huset istället. Så blir det lästräning för Elias… Fast risken är att det blir för stort prestationskrav, och att han förlorar lusten för läsning, så jag gillar egentligen inte det. Eller så får jag göra 24 STORA askar, och klämma ner båda killarnas i samma.

Eller så blir det som alla andra år – en stressad mamma ger upp och köper ICAs chokladkalendrar – medan prestationsmonstret på min högra axel jublar och kastar konfetti över sitt eget huvud. 🙄

Nej hörni. Sova var det. Bis Morgen, alle Leute!

Annonser

2 Responses to Så sitter man här…

  1. Elina skriver:

    Dessa kanske kan vara något? http://www.kreativadagar.se/product.php?id_product=602

    Då slipper du drivor med tändstickor också..

  2. BaraJag skriver:

    Haha ;-P Småfnissade åt ”(Don’t get me started om det där uttrycket, jag tycker att det är ett av den svenska kulturens språkliga bottennapp – av tusen skäl.)” Som danskanställd vet jag att det INTE är ett lämpligt uttryck att använda på jobbet.

    Synd att du inte är syig av dig, då hade en sydd kalender funkat bra och det har jag många uppslag på.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: