Utvandrartankar

En trevlig bieffekt av emigrationen är att det ska bli roligt att blogga igen. Det här skrev jag om i en kommentar redan igår, men det kan få stå här också. Det är väl knappast någon av de mer regelbundna läsarna, särskilt de som hängt med ett tag, som undgått märka att skrivandet fått slagsida åt en dunkelt uttryckt leda. Inget nytt att skriva om, ingen näring åt skrivardriften – allt har måst grävas ur en alltmer sinande brunn som inte lyckats hitta tillförsel i det hastigt snurrande ekorrhjul jag lever.

Det är givetvis en av de saker jag ser fram emot – ett liv där familjen och inte minst det egna ”levandet” får större plats. Idag ser en vanlig dag i mitt liv ut ungefär såhär:

05.00 – 06.00 – reveljen går – upp, duscha, fixa hår, smink, kläder, kaffe…
06.00 – 06.30 – väcka kidsen om jag lämnar, annars är meningen att jag ska sitta på bussen vid det här laget
07.45 – 08.15 leverans av barn på dagis (exakt tidpunkt beror på hur väl morgonproceduren avlöpt)
07.00-09.20 ankomst Estocolmo och kontoret (bl. a. beroende på om jag lämnar eller hämtar den dagen)
15.20 – 18.40 buss hem (återigen beroende på om jag hämtar eller lämnar)
16.30 – 17.00 hämtning av barn
17.00 – 18.00 matlagning under mer eller mindre krigiska former, med hungriga, trötta och gnälliga barn som virvelvindar omkring en lika hungrig, trött och gnällig mamma
18.00 – 19.00 middag, därefter städning/sanering av kök medan barnen tittar på Bolibompa alternativt försöker slå ihjäl varandra (i förekommande fall utförs båda dessa aktiviteter samtidigt)
19.30 – pyjamasar, tandborstning, vattenhämtning, bokläsning, lego-ur-säng-städning, nu-måste-du-faktiskt-sova-tjatning och övriga nattningsprocesser

Därefter följer en mängd hemma-måsten (tvätt, städning osv), eventuellt hemsläpat jobb jag inte hann på kontoret – och hett efterlängtad slösurfning på Facebook, vilket är ungefär så avancerade nöjen jag orkar med efter en intensiv dag. Har jag riktig tur, ska jag dessutom under de där timmarna mellan 8 och 16 klämma in ett livsnödvändigt, men ändå under rådande omständigheter ytterligare stressande, besök hos diverse Kloka Människor. Träning borde jag klämma in nånstans också, men på sistone har det enbart blivit ett helgprojekt, vilket inte på långa när är tillräckligt.

Ett av problemen är att bo nästan 1 timmes resväg från jobbet. Enkel resa. Det blir långa dagar – för alla. Jag antar att jag skulle kunna använda restiden till att jobba eller något, men oftast somnar jag istället… *ehm*

Och jag vet, det här är ett ordinärt dagsschema för en ”normal” (vad nu normal betyder…) svensk familj 2009. Det är inga unika umbäranden på något sätt.

Men same procedure every day, fem dagar i veckan fyrtiosju veckor om året… För mig konstituerar det ett ekorrhjul, där jag inte ens med våld orkar pressa in det där som skulle kunna fylla inspirationsbrunnen inifrån. Jag känner mig hela tiden skild från det som känns viktigt innerst inne. Inte bloggandet i sig naturligtvis, men ett liv – eller leverne, snarare – värt att berätta om.

En ordmänniska kommer alltid att ta tillflykt i orden, men när orden saknar substantiellt innehåll – förlorar de också sitt värde som en del av det läkande, kreativa livsflöde som är en del av den jag är.

Det här är saker jag ser fram emot att kunna ändra på under de närmaste tre åren. Ambitionen är givetvis att kunna göra det på ett sätt som varar, som jag kan hålla fast vid även sen, när vardagen och ett potentiellt ekorrhjul snurrar igång igen, 2013. (Det året fyller jag 40 förresten – det blir spännande att se om tre år i Tyskland påverkar en förmodad fyrtioårskris… och i så fall på vilket sätt!) Jag vet inte exakt hur jag ska ändra på det där, vilka reglage jag ska skruva på för att hitta de rätta inställningarna – men jag får väl prova mig fram.

Och ja – jag kommer garanterat att blogga mig genom både den processen och själva flytten, oroa er inte för det. Så lätt blir man inte av med mig…! Jag misstänker att Himmel & ord blir kvar någorlunda i sin nuvarande form, fast förhoppningsvis från ny adress. Utöver det, funderar jag på att komplettera med en blogg om Hamburg – på engelska. Från allra första början bloggade jag faktiskt på engelska, så det blir lite som att sluta en cirkel. Dessutom känns en internationell vinkling naturlig när man flyttar utomlands – fast att blogga på tyska känns inte aktuellt…!

Så ser planerna ut idag – men vem vet hur de ser ut nästa vecka, än mindre i mars. Vi får se helt enkelt. Sluta blogga har jag aldrig ens övervägt – men minst av allt just nu!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: