Insomnia blues

Sambon säger alltid så uppmuntrande och rara saker. Nyss var det: ”Du kommer att vara ett vrak imorron”. Inte – ”Du kommer att känna dig som ett vrak”, utan ”Du kommer att vara ett vrak”. Tackar ödmjukast. Men rätt har han väl, i vanlig ordning.

Det är dumt att sitta uppe halvtvå en måndagsnatt (eller tisdagsmorgon?) då man planerat hårt, intensivt och högkvalificerat arbete dagen därpå. Såhär dagarna inför den stora deadlinen kvarstår de allra svåraste och mest kvalificerade arbetsuppgifterna. Som att föra in 124 adresser med öppettider i en tabell som är så styrd att jag vill ropa ”Excel, kom tillbaka – allt är förlåtet!” varje gång jag försöker hitta någon användbar funktion i de nära nog tomma menyerna.

Jag känner mig lite bluesig – ungersk schlager passar bra en natt som denna. Unsubstantial blues, och så en barfotatjej med resväska. Ja, så tamejfan om det inte är precis så jag känner mig. Barfota och unsubstantial – på väg att lösas upp, åtminstone lite i kanterna.

Jag tänker på hur längtan och rädsla hör samman, det som lockar mest kan också vara det som skrämmer mest – och omvänt. Nåja, jag ska inte göra om helgens misstag och skriva om komplicerade saker när jag är för trött för att skriva begripligt…! Vi spar det tills en annan dag.

Annars mår jag faktiskt ganska bra – även om jag nu kommer att vara ett vrak imorgon. Det ordnar sig. Stan är full av kaffe.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: