Om att drömma om WordPress, dissekera kod och tappa balansen

Jag hade faktiskt planerat att blogga lite nu. Skriva om hur hektiskt livet känns, hur luddig jag själv är i kanterna i detta mitt nya liv och att jag faktiskt inte riktigt förstått att yrkesrollen var en sån fundamental konturskapare. Min personlighets cookie-cutter. Nåväl, desto större skäl, kanske, att ta sig tiden här och nu att ändra på det. Jag vill inte vara min yrkesroll, jag vill vara… mig. Vad nu det betyder.

Jag hade tänkt berätta att jag drömt om WordPress-design i natt, att jag ännu inte drömmer i kod – fast det kommer väl det också, när jag börjar lära mig lite mer. Det är roligt, att ge sig på något man inte vet ett jota om – och ge sig fan på att lära sig längs vägen. Så  har jag redan lärt mig mycket.  Ett genombrott i mitt Photoshoppande – redan före kursen jag går nu, för att lära mig ”på riktigt” – var när jag laddade ner Pioneer womans action set och började först använda dem, sen dissekera dem för att se vad de bestod av och hur man kunde förändra dem.

Lite samma sak gör jag nu med WordPress. Temat finns redan där, det har jag laddat ner fixt och färdigt – men så är det ju det att jag gärna vill greja lite. Bestämma hur stora rubrikerna ska vara. Vilken färg länkarna ska ha. Vilken font brödtexten ska vara i. Så då sitter jag där, bläddrar i php-filer (som jag knappt vet vad det är) och css:er (lika illa där) och försöker hitta nåt kommando som ser ut att betyda något jag förstår, ändrar nåt värde, sparar och ser vad som hände. Ibland ser jag inte ens vad som hände. Då ändrar jag tillbaka och letar vidare. Jag tror på kaosteori. En liten förändring här, kan bli en stor katastrof där.

Det här var vad jag skulle ha bloggat om. Men sen kom något upp som fick mig ur balans. Och nu vill jag faktiskt bara sätta på en Photoshoplektion på datorn och lyssna på Mattias lugna röst medan jag låter händerna pyssla med något annat. Inte effektivt plugg – men jag märker att det faktiskt sjunker in en hel del när jag gör så. Småsaker som jag minns när jag sitter med programmet och ska göra något. Vid andra lyssningen kan jag fokusera och göra anteckningar.

Balansen kommer igen. Den tog bara lite paus, just idag.

2 kommentarer till Om att drömma om WordPress, dissekera kod och tappa balansen

  1. Ellinor skriver:

    Min yrkesroll är jag, framförallt just nu, när jag till sist ”gett upp” alla mina studenttids-hobbies. Jag försöker nyorientera mig och hitta nya saker som definierar mig, men det går sådär. Egentligen vet jag inte hur nödvändigt det är heller (eller snarare, jag har ju andra hobbies, vad behöver jag mer – jag är tillräckligt spattig ändå).

    • Jenny skriver:

      Ja, fast det är ju det där… ÄR man sina roller…? Är man summan av sitt jobb, sina hobbies, sina vänner och sin familj? Eller är man det som blir kvar när man tar bort allt det där? Jag hävdar ju det senare – fast är ju just nu väldigt medveteten om att det inte är helt okomplicerat.

      (Och ALLA roller går ju inte att skala bort – men det är omvälvande nog att skala bort ett par stycken av dem…!)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: